Läkaren nästa vecka! Vet inte riktigt vad besöket kommer innebära, kallelsen är på väg så jag får läsa och kika då! Men hurra, små steg framåt på bebisvägen! :D
/Isis
onsdag 30 november 2011
onsdag 23 november 2011
Lämplig? Olämplig?
Spontan tanke: Är man automatiskt olämplig som förälder om man väger för mycket? Jag menar, det är ju en av förutsättningarna för insemination via landstinget - väg rätt eller det blir inget.
Ja, jag är på lite dåligt humör. De bemöter mig själv trevligt från kvinnokliniken, det gör de, men jag måste helt ärligt säga att jag verkligen går på tå för jag är rädd för att säga fel sak och så blir det inget. Just nu vill jag bara driva på att få igenom någon form av fertilitetsutredning, eller någon form av hormonbehandling åtminstone, jag vill verkligen få ordning på cykeln. Min mens, om den hade följt samma cykel som förra månaden, skulle ha kommit igår. Jag känner att den är på gång, men jag undrar om den väntar på att Embla ska komma ned, eller tills efter att hon åkt... (ja, hon kommer i helgen, jag är sjukt peppad och glad för det!)
Ja, de har en massa övriga krav från landstinget, såsom att man ska bo inom samma region, vilket vi inte gör. Om de skulle bråka om det så kommer vi dock säga att Embla veckopendlar och är skriven i Västernorrland på grund av jobbet. Om det ändå bråkar så kommer vi folkbokföra henne här nere hos mig.
Hm, nu kom jag av mig lite. Det jag egentligen mest vill gnälla över var det här med vikten. Jag har kämpat så hårt tidigare och det känns så jobbigt att behöva kämpa ännu mer. Jag är en person med dåligt tålamod när saker tar för lång tid, det kan Embla intyga om, men senast i morse verkade det så sakta ha börjat ta sin effekt med att äta LCHF. Jag har inte noterat min utgångsvikt, men jag tror den har legat på 88 kg nånstans, och nu ligger den på 86,8 ungefär. Jag har inte så mycket mer fysisk aktivitet än hunden och yogapasset en gång i veckan, så jag funderar på om det finns något annat billigt som jag skulle kunna börja med, eventuellt.
Well, där flöt jag iväg igen. Egentligen skulle jag som sagt bara gnälla. Jag tycker det är orättvist att så många andra människor där ute får bli föräldrar, men minsta lilla som är fel när man måste gå till väga på andra sätt... ja, då blir det svårt. I mitt fall är jag nog mest väldigt, väldigt rädd för att jag aldrig ska få bli mamma, att PCOS:en ska stå i vägen, men det är en annan historia. Det känns dock otroligt tryggt att jag har börjat kunna hitta andra kvinnor som lever i samkönade relationer och har samma problem, både med att skaffa barn och så de som också har PCOS.
Nu ska jag försöka laga mat, ta hand om tvätten, städa och göra fint här, ikväll bäddar jag rent till två personer istället för en! Imorgon kväll kommer Embla hit, hurra! :D
/Isis
Ja, jag är på lite dåligt humör. De bemöter mig själv trevligt från kvinnokliniken, det gör de, men jag måste helt ärligt säga att jag verkligen går på tå för jag är rädd för att säga fel sak och så blir det inget. Just nu vill jag bara driva på att få igenom någon form av fertilitetsutredning, eller någon form av hormonbehandling åtminstone, jag vill verkligen få ordning på cykeln. Min mens, om den hade följt samma cykel som förra månaden, skulle ha kommit igår. Jag känner att den är på gång, men jag undrar om den väntar på att Embla ska komma ned, eller tills efter att hon åkt... (ja, hon kommer i helgen, jag är sjukt peppad och glad för det!)
Ja, de har en massa övriga krav från landstinget, såsom att man ska bo inom samma region, vilket vi inte gör. Om de skulle bråka om det så kommer vi dock säga att Embla veckopendlar och är skriven i Västernorrland på grund av jobbet. Om det ändå bråkar så kommer vi folkbokföra henne här nere hos mig.
Hm, nu kom jag av mig lite. Det jag egentligen mest vill gnälla över var det här med vikten. Jag har kämpat så hårt tidigare och det känns så jobbigt att behöva kämpa ännu mer. Jag är en person med dåligt tålamod när saker tar för lång tid, det kan Embla intyga om, men senast i morse verkade det så sakta ha börjat ta sin effekt med att äta LCHF. Jag har inte noterat min utgångsvikt, men jag tror den har legat på 88 kg nånstans, och nu ligger den på 86,8 ungefär. Jag har inte så mycket mer fysisk aktivitet än hunden och yogapasset en gång i veckan, så jag funderar på om det finns något annat billigt som jag skulle kunna börja med, eventuellt.
Well, där flöt jag iväg igen. Egentligen skulle jag som sagt bara gnälla. Jag tycker det är orättvist att så många andra människor där ute får bli föräldrar, men minsta lilla som är fel när man måste gå till väga på andra sätt... ja, då blir det svårt. I mitt fall är jag nog mest väldigt, väldigt rädd för att jag aldrig ska få bli mamma, att PCOS:en ska stå i vägen, men det är en annan historia. Det känns dock otroligt tryggt att jag har börjat kunna hitta andra kvinnor som lever i samkönade relationer och har samma problem, både med att skaffa barn och så de som också har PCOS.
Nu ska jag försöka laga mat, ta hand om tvätten, städa och göra fint här, ikväll bäddar jag rent till två personer istället för en! Imorgon kväll kommer Embla hit, hurra! :D
/Isis
tisdag 22 november 2011
Vårdcentralen
Vet ni! Jag måste bara berätta om vad som hände när jag gick för att lämna blodprover på vårdcentralen!
Så jag går dit, betalar och får min kölapp och allt. Går in på lab, får lägga upp armen direkt över bänken - vi går alltså inte undan enskilt utan det är ungefär som att jag sitter direkt i receptionen, typ, vid väntrummet. Kvinnan är måttligt trevlig, faktiskt inte speciellt trevlig alls, och frågar om jag har varit vaken i tre timmar och om det var minst två timmar sedan jag åt, information som jag inte har fått! Så jag erkänner att neeej, jag har varit vaken i kanske en timme och det var kanske en halvtimme sedan jag åt. Hon går iväg, pratar med sina kollegor, kommer tillbaka och säger snäsigt att vi kör ändå, att jag får ringa kvinnokliniken och kolla om allting stämmer med blodproverna i efterhand.
Well, jag kan ta att hon var otrevlig, men vet ni vad som händer? Jag insåg dessutom inte det här fruktansvärda förrän efteråt långt, långt senare dessutom! Jo, kvinnan tar varken på sig handskar eller rengör mitt armveck med sprit! Det hon gör är att dra åt ett sånt där band om armen och sticka mig med nålen direkt!
Embla tyckte jag skulle ringa sjukvårdsupplysningen och prata om det här, eller någon överhuvudtaget och kontrollera om det verkligen är okej att det här händer. Jag har inte orkat, eller, jag vet liksom inte vad jag ska säga. Vaddå, om det blir ord mot ord? Hon gjorde fel, frågan är om hon gör fel varje dag och hela tiden? Vad som är rutin?
Jag klarade mig, min arm och jag mår bra, vad jag vet. Jag ska se om jag har tid att kontakta kvinnokliniken något framöver, det är så sjuuukt mycket att göra i plugget nu, på gott och ont!
Till helgen kommer underbara Embla hit, det ska bli så skönt! Jag känner mig ju halv utan min underbara fru!
Hoppas ni sover gott, jag blir nog uppe ett tag till, sitter med skoluppgifter som aldrig blir färdiga! Kram!
/Isis
Så jag går dit, betalar och får min kölapp och allt. Går in på lab, får lägga upp armen direkt över bänken - vi går alltså inte undan enskilt utan det är ungefär som att jag sitter direkt i receptionen, typ, vid väntrummet. Kvinnan är måttligt trevlig, faktiskt inte speciellt trevlig alls, och frågar om jag har varit vaken i tre timmar och om det var minst två timmar sedan jag åt, information som jag inte har fått! Så jag erkänner att neeej, jag har varit vaken i kanske en timme och det var kanske en halvtimme sedan jag åt. Hon går iväg, pratar med sina kollegor, kommer tillbaka och säger snäsigt att vi kör ändå, att jag får ringa kvinnokliniken och kolla om allting stämmer med blodproverna i efterhand.
Well, jag kan ta att hon var otrevlig, men vet ni vad som händer? Jag insåg dessutom inte det här fruktansvärda förrän efteråt långt, långt senare dessutom! Jo, kvinnan tar varken på sig handskar eller rengör mitt armveck med sprit! Det hon gör är att dra åt ett sånt där band om armen och sticka mig med nålen direkt!
Embla tyckte jag skulle ringa sjukvårdsupplysningen och prata om det här, eller någon överhuvudtaget och kontrollera om det verkligen är okej att det här händer. Jag har inte orkat, eller, jag vet liksom inte vad jag ska säga. Vaddå, om det blir ord mot ord? Hon gjorde fel, frågan är om hon gör fel varje dag och hela tiden? Vad som är rutin?
Jag klarade mig, min arm och jag mår bra, vad jag vet. Jag ska se om jag har tid att kontakta kvinnokliniken något framöver, det är så sjuuukt mycket att göra i plugget nu, på gott och ont!
Till helgen kommer underbara Embla hit, det ska bli så skönt! Jag känner mig ju halv utan min underbara fru!
Hoppas ni sover gott, jag blir nog uppe ett tag till, sitter med skoluppgifter som aldrig blir färdiga! Kram!
/Isis
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)